Vårt klimatarbete och vår klimatpåverkan

På den här sidan kan du läsa mer om:

• Humanitära konsekvenser av klimatförändringarna
• Vårt hållbarhetsarbete
• Våra utsläpp av växthusgaser
• Seminarium om klimatkrisen

Humanitära konsekvenser av klimatförändringarna

I den nya strategiska inriktningen för 2024-2030 handlar ett av fokusområdena om humanitära konsekvenser av klimatförändringarna. Detta är en prioriterad fråga för hela organisationen de kommande åren. I vårt dagliga arbete behöver vi ta hänsyn till klimatkrisen då det påverkar många både i Sverige och globalt. Som särskilt fokus beskrivs i den strategiska inriktningen att vi ska skala upp vårt påverkansarbete kopplat till klimatkrisen som en humanitär kris, att vi själva ska minimera vårt negativa klimat- och miljöavtryck med målsättningen om att bli klimatneutrala samt att vi ska arbeta för att stärka människors och samhällens förmåga att förebygga och hantera klimatrelaterade kriser. Just nu pågår ett arbete med att bryta ner dessa förflyttningar och definiera vad de betyder för Svenska Röda Korset lokalt, nationellt och internationellt samt vad vi behöver göra för att nå dem.

Klimatförändringarna förvärrar existerande risker och skapar nya för både natursystem och människor. Extremväder som orkaner, torka, värmeböljor och översvämningar blir vanligare, intensivare och svårare att förutse samtidigt som långsamma miljöförändringar som vattennivåhöjningar och ökenspridning också påverkar människors liv. Klimatförändringarna kan även bidra till att konflikter uppstår eller förvärras, där torka, vattenbrist och ökenspridning spätt på den pågående konflikten.

De humanitära konsekvenserna av klimatkrisen drabbar människor olika. Människor i utsatthet och människor som är direkt beroende av naturen för sin överlevnad har mindre möjligheter att anpassa sig och hantera klimatförändringarna. I en rapport som IFRC publicerade 2019 ”The Cost of Doing Nothing”, beskrivs hur det mänskliga lidandet beräknas öka kraftigt kommande decennier. Antalet människor i direkt behov av humanitär nödhjälp kan närmare dubblas från 108 miljoner år 2018 till 200 miljoner år 2050.

Rödakors- och rödahalvmånerörelsen finns över hela världen och bevittnar dagligen hur klimatkrisen drabbar människor på olika sätt. Det påverkar också rörelsens arbete inom nästan alla områden; hälsa, katastrofrespons, skydd, ekonomisk försörjning och förebyggande katastrofinsatser, och innebär att vi måste intensifiera, och ändra, vårt arbete.

Även i Sverige ser vi hur vädret blir mer oförutsägbart och hur extrema väderhändelser blir vanligare. Under de senaste åren har vi sett skogsbränder, värmeböljor, översvämningar och stormar som drabbat många. Klimatrelaterade väderfenomen är inte längre något som beräknas öka i framtiden, det har redan börjat öka.

Vårt hållbarhetsarbete

Svenska Röda Korset övergripande hållbarhetsarbete består av flera olika komponenter, där vi på olika sätt arbetar med att bidra till Agenda 2030 och minskad klimatpåverkan. Vi har sedan flera år en hållbarhetspolicy, handlingsplan för hållbar utveckling, en hållbarhetsredovisning sedan 2017 enligt standarden Global Reporting Initiative, skärpta reseriktlinjer, stöd till våra kretsar för att ställa om, justerad placeringspolicy, grön el på samtliga kontor, textilåtervinning mm. Frågan om klimatförändringar är också ett område vi bedriver påverkan inom och som vi ser som en av de stora humanitära utmaningarna för mänskligheten.

Svenska Röda Korsets utsläpp av växthusgaser

Sedan 2014 sammanställs tjänsteorganisationens utsläpp av växthusgaser varje år. Dessa mäts i koldioxidekvivalenter och vi samlar data från våra flygresor, tågresor, bilresor, papperstryck och energiförbrukning. Den största delen av utsläppen kommer från våra utrikesflyg. Resestatistiken inkluderar alla resor varav de flesta görs via vår resebyrå. Alla bokningar som faktureras på tjänsteorganisationen kommer med och resorna kan även gälla förtroendevalda eller frivilliga. Kretsarnas egna resor har vi tyvärr ingen statistik över i dagsläget.

Från år 2015 ökade utsläppen för varje år både mätt i total mängd och per anställd, men år 2019 vände trenden. Minskningen berodde delvis på ändrade reseriktlinjer, utbyte av resor till digitala möten, fler tågresor inom Europa med mera. Under pandemin minskade våra utsläpp drastiskt på grund av kraftigt minskat resande. 2022 ökade åter utsläppen när resandet kom igång igen, men vi ligger fortfarande under nivån vi var på före pandemin.

Här hittar du grafiska överblickar för Svenska Röda Korsets utsläpp åren 2015-2023

Målet är att vi minskar våra utsläpp med 10% per anställd varje år några år framöver. Ambitionen är att ligga i linje med vetenskapen som menar att vi behöver halvera utsläppen varje årtionde. Därför vill vi ha ett halverat utsläpp 2026, gentemot 2016. I den Strategiska inriktningen för 2024–2030 har vi ett mål om att bli klimatneutrala. Just nu jobbar vi på att ta fram planer för hur vi kan nå det målet. Vi minskar i första hand vår klimatpåverkan genom att resa klokare där det både kan handla om att resa mindre och om att ersätta flygresor med tåg när så är möjligt. Våra utsläpp rapporteras externt i vår hållbarhetsrapportering och är en viktig del av att vara en ansvarsfull, transparent och hållbar organisation.

Riktmärken för flyg inrikes och i Norden är att inom 6.5 timmars resetid ska resan i första hand göras med tåg, utöver det kan flyg ersättas med nattåg där det erbjuds. Det innebär att tåg ska vara förstahandsvalet för de flesta inrikesresor men även för resor till Oslo och Köpenhamn. Tranås är informerade om detta. Utrikes är möjligheterna att ersätta flyg med alternativa transporter små varför det viktigaste är att försöka minska antalet resor överhuvudtaget.

Ta del av våra fullständiga reseriktlinjer. 

Även om ambitionen är att minska våra utsläpp över tid har vi, sedan 2020, valt att klimatkompensera för de utsläpp vi ändå har. Utifrån våra grundprinciper om neutralitet och opartiskhet valde vi att klimatkompensera lika delar genom två projekt: Vi-skogens projekt med skogsjordbruk i Kenya, samt Zero Mission med klimatvänliga ugnar i ett Fair Climate Fund-projekt i Indien.

Seminarium om klimatkrisen

Här kan du titta på ett seminarium om den globala temperaturhöjningen och klimatkrisen baserat på den senaste forskningen (från 3 mars 2021):