Semester och andra ledigheter

Det finns olika typer av ledighet. Det vanligaste är semester och tjänstledighet.

Semester

Semester är lagstadgad rätt till ledighet. Den är reglerad i semesterlagen, kollektivavtal och anställningsavtal.

Grundregeln är att ta ut fyra veckors semester i rad under juni–augusti.
Semesteråret är 1 april till 31 mars följande år. Året innan är intjänandeår. Ni kan lokalt avtala om en annan period, till exempel samma intjänande och semesterår.
Semesterrätt ger rätt till ledighet, men inte alltid rätt till lön under ledigheten. Semester som inte har tjänats in är obetald.
Semesterlagen ger rätt till 25 semesterdagar varje år. De kan vara både betalda och obetalda.

Vill du veta hur man beräknar intjänad semester? Har du andra frågor om semester? Läs mer i kollektivavtalet.

Enligt kollektivavtalet har vi rätt till vissa arbetsfria dagar.

Dagen efter Kristi himmelsfärdsdag
Nationaldagen (om 6 juni är en lördag eller söndag kan vi ta ut en dags permission under aktuellt kalenderår)
Midsommarafton
Julafton
Nyårsafton

Arbetstid på halvdagar ska helst vara före klockan 13:00. Om verksamheten kräver det kan arbetstiden vara efter klockan 13:00.

Viss tjänstledighet är reglerad i lag eller kollektivavtal, bland annat:

Du som arbetsgivare kan även godkänna annan obetald tjänstledighet. Det är ingen rättighet att få tjänstledigt utan det bedömer du som arbetsgivare.

Vill du veta mer om arbetsrättsliga lagar kring ledighet? Läs vidare på Riksdagens hemsida.

Permission är i regel endast under en del av arbetsdag.

I särskilda fall kan du ge permission för en eller flera dagar.

Exempel på anledningar för permission är plötslig sjukdom eller dödsfall hos nära anhörig .