Varning för bluffakturor och bedrägerier

Här finns tips på hur kretsen kan förebygga bedrägerier och hantera bluffakturor.

Var extra uppmärksam under semestertider. Bedrägerier och bluffakturor brukar öka när ordinarie personer inte är på plats i samma utsträckning. Det är viktigt att kretsarna har säkra rutiner.

Bete dig säkert! Vilka hör dig när du talar i telefon? Vilka ser dig när du arbetar på datorn/surfplattan eller mobilen? Aktivera skärmlåset när du lämnar datorn/surfplattan eller mobilen.

Tänk på att hålla handen för kortterminalen när du betalar med kort.

Bedrägerier
Bluffakturor
”VD”-Bedrägerier
Polisanmäl
Om utbetalning har hunnit ske

Bedrägerier

På Internetstiftelsen finns flera bra korta digitala kurser som handlar om hur du kan skydda dig mot:

Bluffmail

Det är ett av de vanligaste sättet som bedragare använder på internet. Målet är att lura kretsen/dig på pengar och personliga uppgifter eller att sprida skadlig kod för att infektera din dator eller för att spionera på dig.

Undvik att klicka på länkar och öppna inte bifogade filer i mejl när avsändaren inte är betrodd.
Dela inte personliga uppgifter med någon som ber om det via mejl.
Se till att du har ett uppdaterat skydd i din dator, platta och mobil mot skadliga program, virus, spionprogram och andra hot (finns i Svenska Röda Korsets IT-struktur för tjänstepersoner)
Se till att skräppostfiltret för din mejl är aktiverat (det är automatiskt aktiverat om du har en redcross-mail)
Fundera på om erbjudanden i mejl, sms och annonser är rimliga. Kom ihåg att seriösa företag sällan ger bort saker gratis.

Bluffsamtal

Telefonbedrägerier blir allt vanligare och metoderna allt mer sofistikerade. Bedragarna är ofta skickliga och de vill lura dig på pengar och personlig information. En AI-bedragare kan t.ex kapa din dotters röst och be dig föra över pengar. De kan även visa en film på din dotter.

Lämna aldrig ut koder, lösenord eller kortnummer till någon som ringer dig.
Använd aldrig ditt bank-id eller annan e-legitimation på uppmaning av någon som ringer dig.
Ladda inte hem filer, appar eller program från nätet på uppmaning av personer som ringer dig.
Våga vara otrevlig och lägg på luren om ett telefonsamtal verkar misstänksamt.
Motring alltid, även om du tror att det är din dotter ringer. Tips är att ni har en gemensam kod.

Falska webbsidor

Falska webbsidor används främst för att lura av dig personliga uppgifter som lösenord, koder och kortuppgifter. De kan också användas för att få dig att ladda hem spionprogram och annan skadlig kod.

Bedragare kan väldigt enkelt skapa webbsidor som ser ut som er/din bank, en myndighet eller välkänt företag.

Kontrollera att rätt huvuddomän står i webbläsarens adressfält och undersök webbadressen noggrant. Bedragare byter ofta ut bokstäver som är svåra att upptäcka.
Undersök språket. På seriösa webbsidor ska språket vara korrekt.
Undersök länkarna på sidan. Håll muspekaren över utan att klicka.
Fundera över om utbud och pris är rimligt när du är handlar på nätet.
Sök efter omdömen på nätet om du ska handla från en okänd nätbutik.

Skydda din mobil

Ha skärmlåset aktiverat och skydda mobilen med ett långt lösenord i stället för en kort pinkod.
Aktivera och använd fingeravtryck eller ansiktsigenkänning för att låsa upp skärmlåset.
Uppdatera operativsystem och appar så snart nya versioner släpps.
Byt mobil när tillverkaren inte längre förser mobilmodellen med säkerhetsuppdateringar.
Radera appar som du inte använder.
Lås mobilen och spärra simkortet om du förlorar din mobil.

Skapa starkare lösenord

Använd ett starkt lösenord som är minst 12 tecken långt, ovanligt, opersonligt och unikt.
Aktivera och använd tvåfaktorsautentisering där det erbjuds.
För att skapa starka lösenord som är lätta att minnas kan du tänka lösenordsfras, t.ex kattensjungergulatomater.
Använd en bra lösenordshanterare för att hålla koll på dina lösenord.
Spara inte dina lösenord i webbläsaren. Med lösenorden i webbläsaren kan den som lånar – eller stjäl – din dator se dem och ta kontroll över dina konton.
Logga inte in på dina tjänster från andras datorer och mobiler. Lånade datorer och mobiler kan vara inställda att autospara dina lösenord, eller vara infekterade med spionprogram och annan skadlig kod.
Du ska vara mycket försiktig med lösenordet till din e-post. Din e-postadress används ofta för att återställa inloggningsuppgifterna till andra webbsidor och tjänster, som du har glömt lösenordet till. Om ditt e-postkonto kapas kan angripare lätt byta lösenord på dina andra tjänster. Då blir du utelåst från dina konton och riskerar att de används för att lura andra.

Bluffakturor

Bluffakturor, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för fakturor som avser varor eller tjänster som en fakturamottagare aldrig har beställt eller fått levererade. Företag skickar fakturaliknande erbjudanden, ofta med namn och logotyper eller märken snarlika kända varumärken.

Inte sällan kontaktar företaget och informerar "kunden" att de funnits i olika sammanhang tidigare och undrar om kunden vill fortsätta.

Hur ska du agera?

Om du har fått en faktura som är felaktig ska du bestrida fakturan.

Vad kan kretsen tänka på?

Sätt aldrig din namnteckning på någon handling som du är osäker på vad den innebär, trots att man samtidigt skriver "Nej, tack!". I värsta fall kan de använda namnteckningen i ett för dig motsatt syfte.
Är det en telefonförsäljare, fråga alltid om samtalet spelas in (även om det är deras skyldighet att upplysa om det). Säg att du inte är intresserad och avsluta samtalet.
Kommer en faktura som ni inte anser är korrekt och som saknar underlag, börja med att bestrida fakturan, gärna skriftligen. Skriv över hela fakturan: ”Bestrider betalningsansvar – ej beställt” eller vad som är aktuellt. Om det finns en mejladress på fakturan mejla även den till företaget. Obs! Underteckna inte brevet. Behåll en kopia på det du har skickat.

På Svensk Handels och Kronofogdens webbplatser finns råd och tips på hur du ska göra om kretsen är drabbad. Svensk Handel har även en varningslista med namn och adresser till företag som de anser vara oseriösa. Se länkar längst ned på sidan.

”VD”-Bedrägerier

Ett ”VD”-bedrägeri innebär att en bedragare utger sig för att vara en högt uppsatt chef inom ett företag. Den falska vd:n ringer eller skickar ett mejl till en annan person hos kretsen och ber denne göra en överföring till ett konto.

Vad kan kretsen tänka på?

Vid misstanke ska återkoppling till ”VD” ske via telefon, innan betalning sker.

Upprätta rutiner som innebär möjlighet att nå beslutsfattare för extra verifiering, vid betalningar över ett visst belopp, t ex att kunna motringa för godkännande mot en i förväg upprättad kontaktlista. Det ska även finnas ett underlag som styrker utbetalningen, normalt en faktura.
Var observant på avsändarens mailadress och se till att alla medarbetare har kunskap för att kunna identifierar falska mejl. Var även uppmärksam så att domänen stämmer överens med avsändarens mailadress; .se eller .com. Det förekommer rättstavat namn men att domänen är fel.
Upprätta rutiner för att kontrollera ändrade kontouppgifter från leverantörer – och då inte genom att maila tillbaka på samma adress som den uppgiften kom ifrån.
Var extra vaksam på telefonsamtal och e-post som är oväntade eller där uppgifter ska ändras mot vad det brukar vara.

Polisanmäl

Kretsen rekommenderas att polisanmäla alla bluffakturor och bedrägerier. Anmäl brottet genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Är det ett pågående brott ring 112.

Om utbetalning har hunnit ske

Försök att omedelbart stoppa eventuella överföringar av pengar genom din bank
Anmäl det inträffade till den bank som är betalningsmottagare. Banker har skyldigheter när det gäller att förhindra penningtvätt.
Om du använt säker betalningstjänst – anmäl händelsen även dit och hör efter om de kan frysa pengarna eller stänga av den felande personen.

Läs mer: Kronofogden

Läs mer: Svensk Handel

Läs mer: Svensk Handel - Varningslista

Läs mer: Internetstiftelsen - Kurser