Två års mottagande av ukrainska flyktingar – ny rapport
En enkät av Röda Korset visar att många ukrainare i Sverige upplever situationen som svår. Den låga dagersättningen har skapat en akut situation som gör att många lever i utsatthet. Andra utmaningar handlar om svårigheter med tillgången till vård, och problem när personnummer saknas.
I mars 2022 aktiverades EU:s massflyktsdirektiv för första gången, till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Direktivet gav möjlighet till tillfälliga uppehållstillstånd för ukrainare som flytt kriget och sökt sig till EU.
Det har nu gått två år, kriget pågår fortfarande och många ukrainare är kvar i Sverige.
I höstas gjorde vi en enkät bland ukrainare som fått skydd i Sverige. Enkäten besvarades av 374 personer. Förutom svaren har vi också sammanställt intern data och genomfört flera djupintervjuer med volontärer och tjänstepersoner runt om i landet. Resultaten ligger till grund för en rapport av hur mottagandet ser ut för ukrainare som har fått tillfälligt skydd i Sverige under de senaste två åren.
Vad säger rapporten?
Enkäten visar på brister i Sveriges generella mottagande av människor på flykt. Ett exempel är tillgången till vård och tandvård. Förutom svårigheter i den faktiska tillgången till ett vårdbesök uppstår också hinder eftersom vården inte ryms inom ramen för vård som inte kan anstå, vilket är den vård ukrainska vuxna flyktingar har laglig rätt till.
Samtidigt finns andra strukturella hinder. Utan personnummer kan en person inte logga in i bokningssystem, boka tider via telesvar eller läsa sin journal. Bara 22 procent av de svarande säger att de har tillgång till psykologiska stödtjänster, trots att många uppger att de mår dåligt.
Generellt verkar ukrainare i Sverige ganska nöjda med sitt boende. Många uttrycker en tacksamhet över att ha tak över huvudet. Enkätens resultat stämmer dock väl överens med bilden från forskningen som säger att trångboddhet och tillfälliga boenden påverkar psykisk välmående negativt och leder till konflikter.
Ett stort tack till alla kretsar som medverkat i arbetet för att ta fram rapporten, både genom att sprida enkäten samt genom intervjuer utifrån ert lokala arbete.
Uppmaningar till beslutsfattare
Inför den kommande vårändringsbudgeten uppmanar vi regeringen att tänka om.
- Dagersättningen måste höjas för alla asylsökande, inklusive ukrainska flyktingar, till nivån för försörjningsstöd.
- Regeringen bör så snart som möjligt se till att folkbokföring för personer som omfattas av massflyktsdirektivet blir möjlig.
- Rätten till vård måste säkerhetsställas.
Inom kort förväntas regeringen presentera ett lagförslag kring just folkbokföringen av ukrainska flyktingar, vilket vi ser fram emot att ta del av.
Bakgrund
Vi har lång erfarenhet att möta flyktingar och skyddsbehövande i Sverige. I dag finns vi på plats i 149 kommuner med verksamheter för målgruppen. Under 2022 gav Röda Korset hjälp eller stöd på ankomstplatser eller boenden vid 29 000 tillfällen.
Lokal påverkan
Använd gärna rapportens lärdomar för att lyfta frågan lokalt, och för lokal påverkan.
Behöver ni stöd? Det går bra att kontakta tjänstepersoner på enhet Lokal och Regional Utveckling eller enhet Skydd och Efterforskning.
Aktuellt
- Den 22 februari medverkade Röda Korset i Rädda Barnens seminarium på Medelhavsmuseet. Ukrainska mammor och barn berättade då om deras år i Sverige. Mer information om seminariet finns här.
- I mars bjuder enheten för Skydd och Efterforskning in till en nätverksträff där rapportens författare, Jasmina Dzindic, berättar om resultaten och slutsatserna. Mer information kommer inom kort.
- Under våren planerar vi ett seminarium för riksdagsledamöter tillsammans med andra organisationer där vi presenterar våra slutsatser från rapporten och förslag på lösningar.
Vår neutralitet är extra viktig
Våra grundprinciper guidar oss alltid i vårt arbete. Som rödakorsare är det viktigt att du tänker på vår neutralitet. Den är unik i vårt uppdrag, och direkt avgörande för säkerheten för våra kollegor som är på plats och behöver komma fram med nödhjälp till drabbade.
