Vi rapporterar till FN:s Tortyrkommitté

Röda Korset har skickat in en alternativ rapport till FN:s Tortyrkommitté där vi pekar på en rad brister i Sveriges implementering av Tortyrkonventionen och ger förslag på åtgärder.

Tyvärr har FN:s Tortyrkommittés (CAT) granskning av Sverige blivit uppskjuten ett år, till november 2021, på grund av coronapandemin. Kommittén bevakar hur länder lever upp till FN:s konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Detta är en del av en regelbunden granskning, där alla länder som är bundna av Tortyrkonventionen granskas var fjärde år. Resultatet av granskningar är skriftliga rekommendationer, som läggs upp på FN:s hemsida och blir viktiga redskap i arbetet med att förbättra landets system.

Det finns en möjlighet under konventionen för civilsamhället att skicka in alternativa rapporter till Kommittén. Inför den planerade granskningen, skickade vi på Röda Korset en alternativ rapport till FN och delade denna med relevanta myndigheter. Vi pekar på en rad brister i implementeringen av Tortyrkonventionen och ger förslag på åtgärder. Detta är den fjärde gången som Svenska Röda Korset tar fram en alternativ rapport till FN:s Tortyrkommitté.

Vi har mycket relevant erfarenhet och kunskap att bidra med till granskningen och för att hjälpa svenska staten att bättre leva upp till sina åtaganden. Vi ser detta som en del av vår roll i ett demokratiskt samhälle, och ett stöd för de mänskliga rättigheterna och till det internationella systemet för granskning.

Våra kommentarer fokuserar på fyra områden

1. Att Sverige bör kriminalisera tortyr i svensk lagstiftning, så som det redan föreslagits i utredningen “Ett särskilt tortyrbrott? Ds 2015före42”
2. Brister när det gäller förvar av migranter och asylsökande, särskilt när det gäller barn. Här lyfter vi upp de lärdomar från vår rapport Barn in förvar från 2018 och rekommenderar att barn inte ska placeras i förvar, att effekterna av förvar för barn utreds och att förvarstagna inte sätts in Kriminalvårdens lokaler.
3. Brister när Sverige utreder asylärenden från asylsökande som varit utsatta för tortyr och dokumentation av denna, kunskap om hur tortyren påverkar individen och dess berättelse samt behovet av att stärka utbildning för Migrationsverkets personal och tydliggöra rutiner.
4. Brister i rehabilitering av tortyr-skadade i Sverige. Svenska Röda Korset har här en gedigen erfarenhet att bygga på och stöd att ge till regionerna i denna fråga. Vi rekommenderar att sjukvårdsregionerna tar fullt ansvar för rehabilitering av tortyr-skadade, att personal utbildas i internationella riktlinjer (Istanbul protokollet) och att granska ekonomiska konsekvenser, t.ex. att säkerställa att asyl-sökanden som bär med sig skador av tortyr som begränsar deras förmåga att arbeta inte omfattas av kravet på försörjningsstöd.

Den alternativa rapporten kommer läggas upp på FN:s hemsida före granskningen och kan delas med intresserade.