Vänersborgskretsen har lyckats lösa boende för många

Frivilligledaren Marianne Barrljung på Restad Gård i samspråk med två pojkar som nu har lämnat Sverige för att söka asyl i ett annat land i Europa.

Bland annat har de startat ett studentboende med stöd av kommunen. Men utmaningarna framåt är stora för att lösa boendefrågan för de ensamkommande ungdomarna.

– En av de svåraste sakerna vi upplever här på Restad Gård är när ungdomarna ger sig av till ett annat land i Europa för att försöka att få en fristad där. Häromdagen fick vi veta att en av våra skyddslingar hade tagit sitt liv i Tyskland, berättar Marianne Barrljung, frivilligledare och integrationsmentor i Vänersborgskretsen på asylboendet Restad Gård.

Asylboendet i Vänersborg är Sveriges största och för närvarande bor här 550 personer. Just nu bor ett 30-tal ensamkommande ungdomar kvar på asylboendet och ett 20-tal av dessa har ännu inte fått beslut enligt den så kallade nya gymnasielagen. En del av ungdomarna har fått asyl. I slutet av 2019 bodde 74 ungdomar med tillfälligt uppehållstillstånd på asylboendet och  tvingades flytta ut från Restad senast den 3 februari och sammanlagt i hela landet var det över 750 unga som var tvungna att lämna Migrationsverkets boenden i månadsskiftet januari-februari.

Vänersborgskretsen har lyckats lösa boendefrågan för de allra flesta av ”sina” ungdomar, bland annat genom ett studentboende i Trollhättan. I dagarna har ytterligare ungdomar fått beslut enligt gymnasielagen och därmed har de hastigt fått lämna boendet utan pengar och utan möjlighet att skaffa eget boende.

Många olika aktiviteter varje vecka 

Röda Korset startade sin verksamhet på Restad Gård hösten 2013, samtidigt som anläggningen blev ett asylboende. Sen dess har många, många arbetstimmar genomförts av de frivilliga från Vänersborgskretsen som är aktiva på boendet. Olika grupper ansvarar för de 10 till 15 aktiviteter som varje vecka anordnas. Det finns bland annat ett skyddsnät för ensamkommande unga, en ärendegrupp, språkcaféer, sportaktiviteter, kvinnogrupp, matlagningsaktiviteter, läxhjälp. Dessutom har TIA-medel (Tidiga insatser för asylsökande) gjort det möjligt att anlita externa resurspersoner som har stödsamtal två dagar per vecka med asylsökande som mår dåligt. RKC:s mobila traumateam finns på plats fyra dagar i veckan. Dit kan personer remitteras som har utsatts för tortyr, befunnit sig i fångenskap eller varit med om andra svåra upplevelser. Initiativet till ett mobilt traumateam togs när volontärerna insåg hur många av de boende som var traumatiserade.

De första åren när Vänersborgskretsen var aktiv på Restad, var situationen en helt annan än den är idag.

–  Det är som skilda världar, säger Marianne Barrljung, då fanns det hopp, glädje och framtidstro hos de asylsökande men nu är det rädsla, sorg, vanmakt och ohälsa som råder! Väldigt många här har nu väntat i fyra - fem år på ett slutgiltigt beslut. De måste få stanna! Efter så många år har de inget att återvända till i sina hemländer och har de barn är de fullt ut rotade här. Om Sverige vill behålla sin heder, så måste de här människorna få stanna!

Gymnasielagen trädde i kraft 1 juli 2018

–  När gymnasielagen kom drog vi alla en lättnades suck, berättar Marianne, för vi trodde ju att lagen skulle leda till att många ungdomar skulle få stanna. Det blev inte riktigt så utan ledde istället till att många av de unga blev hemlösa. Detta resulterade i att vi, med kommunens hjälp, lyckades starta ”Röda Studieboendet”. Där har sammanlagt ett 40-tal pojkar kunnat bo och läsa på gymnasiet.

–  För att inte tala om åldersuppskrivningarna, fortsätter Marianne, ett fasansfullt verktyg och en skamlig rättsosäkerhet! En av våra killar har blivit åldersupphöjd med sju år! Han är möjligen 20 år idag och har varit i Sverige i fem år vid det här laget.

En annan problematik som har drabbat unga ensamkommande är, som många känner till, att de har tvingats flytta runt i Sverige. Marianne säger:

–  Vi märker stor skillnad på de unga som har bott här i Vänersborg hela tiden jämfört med dem som har varit tvungna att bo på flera olika platser i landet. Killarna här har hunnit få lite rötter och en bättre vägledning genom att de har varit ”bofasta”.

De allra flesta av ungdomarna går nu ett kort yrkesprogram för att sen kunna skaffa sig en fast anställning eller teckna ett tvåårigt anställningsavtal. Kretsen mobiliserar för den här situationen men den är verkligen inte lättplanerad. Volontärerna på Restad Gård är fyllda av respekt inför de ambitioner, den hjälpsamhet och den ödmjukhet som de här unga killarna uppvisar och ser dem som en fantastisk tillgång för Sverige – om de bara får arbetsro och trygghet.

Allt fler ensamkommande lever i hemlöshet

I veckan talade Johann Knigge, chef för vår nationella avdelning, med SVT om att allt fler endsamkommande lever i hemlöshet. Se klippet på SVT.

Här i Kunskapsbanken hittar du råd och stöd för kretsar som möter ensamkommande unga i utsatthet. 

 

 

Kontakta Infoservice

0771–19 95 00 

Fråga oss i chatten!