Vad händer - Röda Korset och den svenska migrationspolitiken

Nu har det snart gått ett år sedan Tidöavtalet presenterats och vad har egentligen hänt inom migrationspolitiken?

Det politiska klimatet inom migrationsområdet fortsätter att hårdna. Regeringens presskonferenser har avlöst varandra under året med presentationer om utredningar och andra uppdrag utifrån Tidöavtalet och det så kallade paradigmskiftet. Detta samtidigt som antalet asylsökande som kommer till Sverige ligger på de lägsta nivåerna på hela 2000-talet, (bortsett från pandemiåren). Antalet personer i världen som är på flykt når samtidigt rekordnivåer och beräknas nu vara minst 110 miljoner.

Det är viktigt att vara medveten om att inga nya lagförslag ännu har beslutats utan majoriteten av frågorna är nu överlämnade till oberoende utredare som ska fördjupa i frågorna, och inte minst redogöra för förslagens förenlighet med grundläggande mänskliga rättighetskonventioner som Sverige är bundna att följa. Detta handlar till exempel om FNs barnkonvention och Europakonventionen som uttrycker särskilda rättigheter för barn samt omfattar till exempel rätt till privatliv och familjeliv samt rätt till liv och skydd mot tortyr och annan omänsklig behandling.

Regeringsbeslut

Det regeringen har beslutat om, till och med dagens datum, är att från 2023 minska antalet kvotflyktingar från 5000 per år till 900 samt att urvalet av dessa personer ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället. Inom den ramen ska kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQ-personer prioriteras.

Kommande lagförslag under hösten

Ett kommande lagförslag handlar om skärpta villkor för anhörig­invandring och begränsade möjlig­heter till uppehålls­tillstånd av humanitära skäl. Förslagen planeras träda i kraft 1 dec 2023 och förnärvarande inväntas lagförslag (proposition) för omröstning i riksdagen.  Läs gärna vårt remissvar för mer fördjupad info.

Pågående utredningar

Nya utredningar som har tillsatts under året omfattar bland annat förslag på nya regler för förvar, nya regler inom mottagandet med fokus på boende och ekonomiskt bistånd,  och anmälningsplikt (inte att förväxlas med informationsplikt) samt frågor kring hur återvändandeprocessen ska effektiviseras inklusive frågan om ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner.

Vi kommer särskilt att prioritera dessa utredningar genom att ha försatta möten och dialog med utredningssekreterarna där vi delar våra rapporter och erfarenheter från verksamheter med fokus på de rättsliga och humanitära konsekvenserna för målgruppen. Vi planerar även att bidra med kompetenshöjande aktiviteter så som seminarium och rundabordssamtal.

Myndighetsuppdrag

Migrationsverket har även bland annat fått i uppdrag att ta fram förslag på avresecenter, mottagningscenter samt ökad samverkan med polisen gällande informationsutbyte. Samtliga förslag som ges till Migrationsverket följer vi upp i dialog inom ramen för vår avsiktsförklaring.

Sammanfattningsvis

Trots att majoriteten av förslagen fortfarande är under utredning ser vi på stort allvar på konsekvenserna av den signalpolitik som regeringen förmedlar genom uttalanden, inte minst i media. Vi förmedlar i vår dialog med ansvariga politiker, inklusive migrationsministern, att detta får allvarliga humanitära konsekvenser och bidrar till stor oro hos målgrupper i vår verksamhet. Förslag ofta kan missuppfattas och tolkas som lagändringar och riskerar leda till ryktesspridning och minskat förtroende för myndigheterna och vårt samhälle i stort.

Vi står upp för en faktabaserad dialog som är utgångspunkten i allt vårt arbete och med grundprinciperna, inte minst humanitet, i ryggen är vi starka!

Om du som läser detta har frågor, är du mer än välkommen att kontakta oss genom att mejla till info@redcross.se.