Det röda korset, halvmånen och kristallen – vad är skillnaden?

Svaret är kanske lite förvånande men det är faktiskt inte någon skillnad alls i betydelse.

Alla de tre symbolerna är universellt erkända och ska skydda humanitära insatser i väpnade konflikter.

Det är Genèvekonventionerna som reglerar hur symbolerna ska skyddas och användas. Varje stat ska välja en av dem som skyddssymbol när man skriver under den första Genèvekonventionen. Respektive stat ger sedan tillstånd till den nationella rödakors- eller rödahalvmåneföreningen att använda symbolen, men då som organisationssymbol, eller logotyp som vi oftare säger.

Det röda korset antogs 1863 och är kanske det som främst förknippas med rödakors- och rödahalvmåne-rörelsen. Den röda halvmånen antogs först 1929 men användes redan under slutet av 1800-talet när det Ottomanska riket, nuvarande Turkiet, bestämde sig för att använda en halvmåne i stället för ett kors under kriget på Balkan år 1876. 

Den symbol som flest länder använder är det röda korset. Ungefär 30 länder använder den röda halvmånen. 

Ibland uppfattas korset och halvmånen ha religiös, kulturell eller politisk betydelse, även om så inte är fallet. Eftersom det gör att skyddseffekten minskar togs det fram en neutral symbol som inte för tankarna till religion eller politik. Många förslag diskuterades, men till slut föll valet på den röda kristallen som togs i bruk så sent som 2005. Just nu är det inget land som använder den röda kristallen. Det beror framförallt på att de flesta stater redan hade bestämt sig för att använda korset eller halvmånen som skyddsemblem. 

Lär dig mer om våra symboler som räddar liv på rodakorset.se

Texten är baserad på en artikel i senaste numret av Röda Korset Magasin. Du kan läsa alla gamla nummer på rodakorset.se