Rekordhöga humanitära behov i världen

Kandahar 2021

Naturkatastrofer, klimatförändringarna och effekterna av pandemin kastar ut miljontals människor i fattigdom.

Antalet människor som är i behov av humanitär hjälp motsvarar idag det fjärde största landet i världen. Det visar FN-organet OCHAs rapport om de globala humanitära behoven Global Humanitarian Overview 2022.

FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) bedömer att omkring 274 miljoner människor i världen behöver humanitär hjälp nästa år, en ökning med 17 procent från i år. Hjälpbehovet 2022 beräknas uppgå till 41 miljarder dollar, från begärda 35 miljarder året före.

− Antalet hjälpbehövande har aldrig varit så stort, konstaterar Martin Griffiths, som leder OCHAs arbete.

Idag lever 45 miljoner människor i 43 länder på gränsen till svält, en siffra som ökat med 67 procent sedan 2019. Över 60 procent av världens hungriga lever i konfliktdrabbade områden. Samtidigt bidrar klimatförändringar och miljöförstöring till allt mer extremväder och väntas bli den främsta orsaken till hunger i framtiden.

I exempelvis Etiopien är miljontals människor i behov av humanitär hjälp för att klara sig. Afghanistan upplever torka, konflikt, matbrist och covid-19 som alla samspelar med förödande resultat för människor över hela landet.

OCHAs rapport lanserades på flera platser i världen. I Berlin medverkade Dr. Maarten van Aalst, klimatexpert och chef för Red Cross Red Crescent Climate Center. − Vi måste göra oss redo för fler överraskningar när det gäller klimatet och därför öka vår förmåga att hantera översvämningar, stormar och torka. Idag drabbas ju både fattiga och rika länder. Se på Kanada som drabbats hårt av översvämningar, jordskred och skogsbränder under året, sade han.

Samtidigt hamnar inte alla katastrofer i centrum för världens uppmärksamhet fastän livräddande hjälpinsatser är nödvändiga. Även en lokal översvämning eller storm kan uttömma en enskild människans förmåga att hantera en redan utsatt situation. Varje år gör Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) omkring 100 hjälpinsatser i små och medelstora katastrofer och kriser. Svenska Röda Korset är en årlig bidragsgivare till dessa insatser.

− Dagens enorma hjälpbehov kräver insikt om hur vi bygger motståndskraft, inte minst lokalt. Jag efterlyser fler partnerskap på just lokal och nationell nivå. Detta för att skräddarsy både katastrofinsatser och resurser. Vi kan inte hantera allt humanitärt arbete på en internationell nivå, sade Maarten van Aalst.

Hur ska då de rekordhöga hjälpbehoven finansieras? Eftersom drivkrafterna bakom dagens situation – konflikt, naturkatastrofer, klimatförändringar och effekterna av pandemin – konvergerar är inte krisen främst humanitär. Därför kan inte heller finansiering för att angripa dess grundorsaker främst rikta in sig på humanitära hjälporganisationer. COP 26 var på sätt och vis en brytpunkt där frågan om klimatfinansiering drevs hårt.

− Det handlar inte bara om att kvantifiera en rimlig nivå, vi måste också få till en kvalitativ finansiering, sade Maarten van Aalst.

Idag avsätts ytterst få resurser till dem vars situation förvärrats av klimatförändringarna. Detsamma gäller insatser för att föregripa och agera på risker innan lokalsamhällen och städer står inför en katastrof. Endast en dollar av tio inom det humanitära systemet anslås idag till riskreducering.

Maarten van Aalst pekar på att det är både är effektivt och innovativt att satsa på föregripande insatser som till exempel samarbeten med meteorologiska institut och skapa konsekvens-baserade varningar så att samhället kan rusta sig i tid. Det sker bland annat i Mongoliet där förskottsfinansering ges till inköp av foder före en annalkande dzud, en köldkatastrof där temperaturen kan sjunka till minus 50 grader och boskapen dukar under.

Svenska Röda Korset är en stark och pådrivande aktör när det gäller föregripande insatser och riskreducering. Bara i katastrofdrabbade Bangladesh har hundratusentals liv räddats sedan cyklonberedskapsprogrammet såg sin början av 1970-talet

Lena Birgitta Hansson är policyansvarig på den internationella avdelningen. Hon konstaterar att utvecklingsbiståndet och klimatbiståndet både i policy och finansiering ytterligare kan och behöver backa upp det akuta humanitära biståndet.

− Ett föregripande angreppsätt, så kallade anticipatory action, omfattar inte bara de nära förestående katastroferna utan bör också se till långsiktiga klimatprognoser över decennier. Därigenom skapas ett underlag för mer långsiktiga anpassningsåtgärder när det gäller matsäkerhet, katastrofriskreducering och människors möjligheter att försörja sig. Här krävs utvecklingsinvesteringar. Den här insikten bör genomsyra de styrinstrument som finns för biståndet, sade hon.

Slutligen bär även humanitära organisationer ett ansvar för att minska sitt avtryck ifråga om miljö och klimat så att situationen för världens mest utsatta inte fortsätter att förvärras. Stora hjälpinsatser kräver betydande logistik med flyg, sjö- och landtransporter. Det kräver också ett nätverk av kontor och distribution av vatten, skyddsmaterial, medicinska förnödenheter och matvaror som alla har ett klimat-och miljömässigt avtryck.

Den humanitära sektorn anstränger sig nu för att minska utsläppen och göra sin försörjningskedja grönare. Ett verktyg är The Climate and Environment Charter for Humanitarian Organizations som Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen har varit med om att lansera.

Läs rapporten Global Humanitarian Overview 2022 

Kommentera artikeln

För att kommentera och läsa andras kommentarer behöver du vara inloggad med ditt rödakorskonto. Logga in genom att klicka på figuren högst upp till höger. Vi använder kommentarstjänsten Commento. Innan du loggar in första gången behöver du aktivera ditt rödakorskonto.

Har du en fråga, kontakta Infoservice.

Kontakta Infoservice

0771–19 95 00 

Fråga oss i chatten!