Nu är vi Salabygdens rödakorskrets

Hej Kristina Lönn, ordförande i Salabygdens rödakorskrets och Kerstin Winroth, vice ordförande!

Kan ni berätta om när kretsarna i er kommun gick samman?

- Före 1996 var det fyra kretsar, då gick Tärna upp i Sala rödakorskrets, berättar Kristina. Då hade vi Sala, Möklinta o Västerfärnebo rödakorskrets. Vi i Sala var störst och de andra mindre. Alla är landsortskretsar, var och en med sin verksamhet, förutom Second Hand, Kupan, som vi ansvarat för olika veckor.

- Vi i Möklinta började prata om det och sa att det här är förmodligen enda möjligheten vi har, säger Kerstin. Vi var bara 49 medlemmar, med genomsnittsåldern omkring 75. Vi var inte många aktiva. Så vi förankrade tanken i kretsen. Januari 2019 hade vi ett styrelsemöte och bestämde vad vi ville göra, var pengarna skulle gå och sedan hade vi årsstämma då punkten var uppe. I början på mars skickade brev till Salakretsen där vi bad om att gå upp i kretsen men bilda en rödakorsgrupp. Det var jätteviktigt. Annars hade vi tappat alla medlemmar.

Berätta mer om rödakorsgrupperna och er verksamhet!

- Möklinta och Västerfärnebo är ju rödakorsgrupper med egen verksamhet. Sala blev ingen rödakorsgrupp, berättar Kristina. Sedan har vi ju Kupan, Second Hand-butiken, tillsammans. Den turades vi om med redan innan. Av praktiska skäl sköter var och en sina veckor i Kupan precis som förut.

- En anledning till att vi ville ha en rödakorsgrupp var att vi skulle känna att vi finns kvar, trots att vi organisatoriskt tillhör Sala, säger Kerstin.

Vad kan vara viktigt att tänka på för kretsar som går samman?

- För att inte de andra kretsarna skulle känna att vi var storebror som tog över tyckte vi det var viktigt att byta namn. Vi heter nu Salabygdens rödakorskrets, förklarar Kristina. Alla var också nöjda med att vi hade en gemensam valberedning som valde in styrelseledamöter från alla tre kretsar.

- Det hade vi pratat om alla tre kretsar, så det var förankrat att det skulle heta Salabygdens rödakorskrets, berättar Kerstin. Det lokala är väldigt viktigt på landsbygden. Det signalerar att det är en nystart och att man går samman. Vi är där på lika villkor alla tre och har lika mycket värde.

Stötte ni på några utmaningar?

- Vi började titta på materialet om sammangående som fanns hösten 2018 och det var väldigt krångligt, tycker Kerstin.

- Det måste gå rätt till, men det kan inte vara krångligt, säger Kristina. Annars har vi inte stött på några konstigheter. Och inte förväntar vi oss några heller – eller några underverk. Det blev inte guld och gröna skogar för det, vi har medlemmar som hoppar av, svårt att hitta folk. Men verksamheterna ska fortsätta som vanligt, vi ska ha styrelsemöte i veckan och då ska vi prata om vad vi ska sparka igång efter Corona. Vi är ju i startgroparna och tror att det blir bra.

Har ni några sista råd till kretsar som vill gå samman?

- Börja med att förankra tidigt i kretsen och prata om hur ni vill göra, säger Kerstin. Prata om ifall att ni vill bilda en egen rödakorsgrupp eller inte. Och prata mycket, många gånger. Att gå samman förändra inget av det kretsen gör. Vi ser att det bara har varit en fördel för oss för vi slipper mycket administration. Vi har bara en person som rapporterar nu istället för tre. Men det är viktigt att prata om vad det innebär att gå samman, prata mycket och många gånger!

Vill ni veta mer om kretsens sammangående eller få råd och stöd så hittar ni kontaktuppgifter här.

Här finns material som kan hjälpa i ett sammangående.