Försommarens väderrelaterade katastrofer har inte låtit vänta på sig. Även om dödligheten i katastrofer minskat så drabbas människor i allt högre omfattning. 

Hur förekommer man katastrof innan den sker? Kan beredskapen vässas utifrån gemensam praktik och erfarenhet så att utsattheten minskar? Och vilka innovationer ökar motståndskraften inför nästa kris? 

Detta var några frågor som stod i centrum när ett femtiotal katastrofexperter  möttes i Stockholm 12-14 juni.

Bland deltagarna märktes allt fler kvinnliga katastrofchefer som leder akuta hjälpinsatser och engagerar sig i det strategiska policyarbetet inom katastrof, kris och klimat.

”Inkludering är inte bara ett ord för oss - även ledningen bakom detta årliga expertmöte Disaster Crisis Working Group är kvinnlig”

 

Just den kollektiva intelligensen är vad som krävs i tider av rekordhöga globala humanitära behov. År 2024 beräknas hela 301 miljoner människor runt om i världen vara i behov av humanitär hjälp och skydd för att klara sig. Detta på grund av konflikter, klimatkatastrofer och andra pådrivande faktorer.

Samtidigt är resurserna begränsade och hjälpen politiseras i ökad utsträckning. Och när politiska kriser tenderar att benämnas som humanitära kriser läggs inte heller ansvaret där det hör hemma.

− Vi lever i en polariserad värld. Principfasta hjälpinsatser och strategisk koordinering är avgörande för att vårt humanitära bidrag som Rörelse ska göra skillnad för de allra mest utsatta, konstaterade Anders Pedersen, tillförordnad generalsekreterare och internationell chef på Svenska Röda Korset i sitt öppningsanförande.

I ett alltmer komplext humanitärt landskap utmanas också de humanitära principerna humanitet, opartiskhet och neutralitet. Efterlevnaden av Genèvekonventionerna, krigets lagar, behöver även skärpas. Ändå består styrkan i Röda Korsets varumärke och organisationens särskilda roll i att säkerställa tillträde till människor som är i stort behov av hjälp och skydd.

− Lokala insatser tillsammans med lokala aktörer utgör hela grunden för vilka vi är. Därtill är det viktigt att vi utvecklar globala policies och utövar humanitär diplomati för att påverka beslutsfattare och opinionsbildare. VI måste höja vår kollektiva röst för människor i utsatthet, sade Caroline HoldHolt, IFRC avdelningschef för katastrofer, klimat och kriser.

Sverige har mycket att lära av Bangladesh

Ett land som uppvisar en häpnadsväckande framgång när det gäller att rädda liv i dödliga cykloner är Bangladesh. Under den senaste 50 åren har dödsiffran ständigt sjunkit: 1970 omkom en halv miljon människor i en supercyklon, 1991 dog 138 000, 2007 sjönk antalet döda till 56 000 och 2024 landade siffran på 17 döda i cyklon Remal.

− Vi kan faktiskt förutse nästa cyklon tack vare ett väl uppbyggt tidigt varningssystem. Vi knyter samman väderprognoserna med lokal beredskap där drillade volontärer rycker ut och varnar befolkningen genom megafoner och flaggor. Sedan hjälper de till att evakuera utsatta till cyklonskydd. Vi hade 78 000 aktiva volontärer i cyklon Remal i maj, säger generalsekreterare Kazi Shofiqul Azam, generalsekreteraren för Bangladesh Röda Halvmåne, vid sitt besök i Stockholm.

− Vi har en tydlig roll i samarbetet med myndigheterna på lokal, regional och nationell nivå. Koordination är A och O. Efter en cyklon bidrar också våra katastrofexperter med att göra lägesbedömningar av hjälpbehovet och skador på hus och byggnader.

Sju miljoner döda djur i mongoliska dzud

Ett annat väderfenomen är den så kallade dzud i Mongoliet. En vinterkatastrof med starka vindar, kraftiga snöfall och is som lägger sig i lager och förhindrar boskapsdjuren från att beta. Om torka redan förekommit på sommaren är djuren inte starka nog att överleva denna ruskiga kyla. Över sju miljoner av landets 60 miljoner jakar, kameler, nötkreatur, får, getter och hästar dukade under i vintras. En dzud uppstår normalt ett par gånger per decennium men senaste tio åren har den redan förekommit sex gånger.

− Det var en märklig tid i vintras. Först var det väldig varmt, sedan kom kylan. Temperaturen föll ändå ner till minus 45 grader, sade Munguntuya Sharavnyambuu, katastrofchef hos Mongoliska Röda Korset.

− På sommaren hade vanligtvis gröna områden drabbats av torka och vattennivåerna i floderna sjönk. Det blev en ond cirkel eftersom boskapsdjurens hull är det som kan rädda dem undan vinterns extrema kyla och snö.

För herdarna är det en utsatt situation. De flesta har sysslat med boskapsskötsel hela sitt liv och när de förlorar sina boskapsdjur har de svårt att finna andra arbeten. Som en föregripande åtgärd rycker Mongoliska Röda Korset ut med kontanter så att herdarna ska kunna köpa in foder och vinterskydd i förväg. Även här tar man hjälp av meteorologiska prognoser och försöker förekomma en situation som tycks förvärras med åren.

Från vänster Andrea Reisinger, Caroline Holt, Anne Reynolds, Masako Kataoka och Aude Saintoyant, Foto: Andrea Resisinger.

 

Text av Maude Fröberg